DrSorensen.blogg.se

Jag har vart så peppad och redo för denna placering och den har verkligen levt upp till förväntningarna. Hittills har jag redan fått ansvara för egna patienter, skrivit daganteckningar i journalen, hållt utskrivningssamtal, skrivit slutanteckningar, skickat remisser, lett ronden för mina patienter, utfört neurologiska undersökningar  SPRUNGIT PÅ STROKELARM osv. Det är ganska lite patienttid, mestadels av tiden går åt till att läsa på om patienten, diskutera med andra medicinska proffessioner (sjukgymnast, sjuksköterska, arbetsterapeut osv) om hur patienten bäst kan behandlas. Sen går man runt och hälsar på patienterna. Sen görs allt administrativt, såsom att beställa undersökningar, förbereda hemgångar. Det är så mycket mer dataarbete än jag trodde. Men jag gillar det.

 

Jag tror att anledningen till att jag är så nöjd med denna vecka handlar om att jag har en extremt bra handledare som låter mig göra mycket, låter mig få ta ansvar. Jag får fråga hur mycket jag vill, och ingen fråga är dum. Denna vecka känner jag själv att jag har utvecklats, har tagit ett stort kliv från att känna mig helt vilse vid datasystemet/läkarkläderna till att inte vara lika vilsen. Det ska bli intressant att se hur det känns i slutet av nästa termin då denna kurs avslutas. Nu har jag lärt mig väldigt mycket om stroke-handläggning och behandling. Iochmed att vi roterar så kommer jag lära mig lite på varje avdelning, nu känns läkarprogrammet lite mer på riktigt!

 

En blödning eller infarkt(propp) i hjärnan. Det är vanligast med infarkter. Det leder till en syrebrist som är farlig om den pågår för länge!

 

A= ansikte, be personen le, hänger mungipan? Kan personen rynka ögonbrynen?

K= kropp, be personen hålla upp händerna i luften, åker ena armen ned?

U= uttal, be personen säga en enkel mening, sluddrar personen?

T= tid, tid är hjärna! Så viktigt att larma direkt!!!

 

Av de patienter jag har haft den senaste veckan så har dem flesta upplevt att helt plötsligt så får dem svårt att prata, de börjar sluddra. Sen känner de ofta av en svaghet i ena armen. De berättar att det är väldigt obehagligt för det sker så snabbt. 

 

När jag fick springa på strokelarm så vart jag imponerad över hur snabbt allt går när patienten kommer in till sjukhuset, direkt upp till röntgen för att se om det är en blödning eller infarkt. När man har uteslutit blödning så kan man ge patienten infusion av trombolys (det som löser upp proppen). Sen körs patienten upp till avdelningen där dem har ett akutrum som patienten får ligga i. Där inne så håller en undersköterska och sjuksköterska koll på patienten, tar olika kontroller varje kvart, kopplar EKG osv. När man bedöms som tillräckligt stabil så kan man flytta ut till avdelningen för fortsatt utredning/behandling men utan lika konstant övervakning. 

 

En TIA är som en mini-stroke. Man får samma bortfallssymptom men de kommer oftast tillbaka inom en kvart. Men även om funktionerna kommer tillbaka så är det viktigt att komma in på sjukhus och utreda varför man fick en TIA. Oftast vid en TIA så klarar kroppen av att själv lösa upp proppen. 

 

Fråga om ni undrar något <3 

Kraam 

 

ps. kom ihåg AKUT!!